Det sa BANG BANG BANG!

Som jag sagt så är jag på dåligt/lättirriterat humör. Min chef sa åt mig när jag börja att tända en sådan stående lampa i saalen när första gästerna kommit, då de kom ca en timme senare, så glömde jag bort det mitt i alla gäster, så efter ett tag märker han det och typ halvskriver skitsurt, "sa jag inte åt dig att tända...?!". Så gjorde jag det, sen hör jag att han börjar skälla på sin fru i köket om mig, jag går in där (hon ska inte ta sit för mig, för hon får ändå ta så mycket skit från hennes skitstövel till man, och det är han inte för jag är förbannad, har ändå hunnit coola ner mig, utan han är verkligen en skitstövel), så börjar han skälla på mig för lampan, jag håller dock stilen och nerverna i skick "Sorry, jag glömde" Sen börjar han, "hur många gånger ska jag behöva säga det, varje dag sama sak, ska jag behöva...?!" What the fuck?! Nu gick det för långt för min del, och det sa bara pang i min hjärna och min käft började gå, med inte alltför trevlig stämma "Ursäkta mig men det var fan första gången" Han blev skitförbannad, skrek att jag inte skulle säga emot, och att det alltid är samma sak på morgonen med kaffemaskinen etc. Jag insåg att det inte var lönt att fortsätta, så jag bara sa ja ja ja..mmm.. la dock till att jag fan fixar kaffemaskinen varje dag...SURT och utan att ge efter...

Värre än så var det inte, blev dock förvånad när jag återkom till baren från Saalen, att Gret försvarade mig som fan, självklart började han skälla på henne ckså, men hon gav sig inte. Hon fick fram en del punkter hos honom, och vad han än sa så sa hon emot. Efer 5 minuter var han översnäll mot mig...

Sorry but I don't take shit!

Sen gick Gret in med mat till Claudio och berättade för honom hur "modig" jag varit och sagt emot, och allt...hahaha...

puSS,
xXxVickanxXx