Usch vilken natt det vat fredag mot lördag. Jag var verkligen nära
att åka in till akuten/sjukhuset. Det hela började egentligen redun
under dagen. Vår lilla bula brukar vara ganska aktiv, inte så mycket
buffande under dagen, men när jag brukar lägga mig i sängen på kvällen
och speciellt efter klockan 22 på kvällenså brukar hon komma igång
ordentligt. Hon brukar pressa mot höger sida så att det blir obehagligt
för mig, därtill sparkar och buffar hon
på och sedan kallar jag det att runt midnatt så sätter hon igång
diskmaskinen för då händer det allt möjligt där inne. I fredags var hon
dock ovanligt lugn under dagen, knappt någon buff eller spark och
likadant på kvällen, rent ut sagt nada. Någon väldigt lätt buff/spark
typ 2-3 gånger så var det bra. Och sen när jag skulle lägga mig efter
midnatt så var det fortfarande tyst.
Så jag gjorde vad jag gör som alltid får henne irriterad och börja
sparka, jag lägger mig på höger sida och ännu mer magen än på sidan, då
kommer det alltid ordentliga sparkar i protest mot att jag trycker ihop
hennes space. Men det kom typ ingenting, en eller två superlätta buffar,
som jag inte ens var säker på om det var mitt önsketänkande eller ej.
Och jag blev bara mer och mer orlig, men försökte såklart lugna ner mig
själv med att hon bara är trött och att jag faktiskt känner henne…lite…
eller gör jag det? önsketänkande?
fortsätt läsa här...
xoxo,
xo--Vicky
Bloggar även på http://vicktoria.malmolife.se - Gravid
Follow Me on Twitter VicktoriaM!
Follow Me on Instagram vicktoriamurawska
Detta är ett sponsrat inlägg
