Bevikelse

Finns många saker man kan vara besviken på, vänner, hur saker och ting går, sig själv, folk, killar etc. Idag insåg jag varför jag inte längtar hem, jag insåg varför jag ville komma bort från mina föräldrar och varför jag inte längtar efter dem alls, hur det än låter så är det sant. Det e alltid samma sak vare sig jag va i Sverige eller e här hemma, jag kommer inte undan, jag skiter blankt i om de skriver att de älskar mig och saknar mig, för allt däremellan e shit, som vanligt tjat, att ingenting någonsin duger.

Nä, just nu känner jag inte alls för att åka tillbaka till Sverige, och alla som a att jag kommer ha hemlängtan och vilja flytta tillbaka, NEVER. Älskar folket här, de flesta som betyder nåt för mig och som jag bara avgudar som människor, som får mig att må bra och känna mig värd något finns här, så vad ska jag tillbaka till Sverige och göra? När folk frågar när jag kommer "hem"? så fattar jag faktiskt inte frågan, jag e hmma lixom. Sverige e så glömt...

Över till roligare saker, jag och Emi sprang runt på UNI ihopsatta med luddiga rosa handklovar idag, vi hade skitkul och skratta satan, folk hade oså kul och nu e vi säkra på att alla tror att vi går på nåt, så som vi beter oss...haha... å nä, hårfärgsbytet hjälpte inte, snarare tvärt om *LoL*

puSS,
xXxVickanxXx