I'm afraid of hospitals

När jag var innanför svängdörarna till entrén så började det vrida sig i magen på mig, jag hatar sjukhus. När jag var med i en bilolycka när jag gick på mellanstadiet uppstod denna enorma obehagskänsla. Ingenting hände egentligen, mer än att jag fick skärsår av bältet, men det började då.

Iaf, efter att ha sett min mamma i sängen blev det inte bättre, alla sladdar som mäter allt möjligt och så hon, det blev fö mycket, jag fick ursäkta mig och gå på toa. Jag är inte så stark som alla tror . Ska dock säga att allt är "OK" (om man nu kan säga så när hon igger på neurointensiven) med min mamma, och hon är på bättringsvägen, fast hon har sjukt ont i huvudet och läkana kan inte hitta åderbräcket som de letar efter i hjärnan (vilket på ett sätt är ett gott tecken).

Vet dock inte vad som hände efter ett tag, men det var som om all sjukhusrädsla släppte, jag började känna mig ok med att sitta där och snacka med henne. Får väl se hur det blir imorgon...

puSS,
xXxVickanxXx